Föreningslivet i Sverige

Sverige är ett land av föreningar och alla har olika syften. Det finns idrottsföreningar, intresseföreningar och andra ideella organisationer med olika syften. För många juristfirmor är dock ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och liknande av stort intresse. Vi ställer oss frågan: Hur ser det ut med ideella föreningar. Ingen lag som reglerar ideella föreningar First things first: Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar över huvudtaget. Det mesta bygger på god föreningsed och praxis. Däremot kan och måste man titta på olika lagar när det gäller exempelvis föreningens namn (Lag om företagsnamn) eller bokföring (bokföringslagen). När det blir en tvist hänvisar domstolen oftast till praxis. Exempelvis när ett årsmöte inte har genomförts som det ska, ska detta anmälas inom en månad. I många fall hänvisar stadgarna till skiljenämnden. En skiljenämnd är beteckningen på ett organ som ska lösa en eventuell tvist istället för en svensk domstol. Men det kan vara väldigt kostsamt och oftast sätter det redan stopp för eventuella klagomål från exempelvis någon medlem i föreningen då man även får står för kostnaderna vid förlust när det gäller skiljemännen. Stadgarna Stadgarna är föreningens existens. En rad personer har kommit överens om en förening som har ett särskilt syfte. Exempelvis en ungdomsförening, en förening för en specifik hundras, fordon eller en MC-klubb. Allt detta kan vara en förening, högt och lågt från LO till fyra motorcyklister som vill vara en klubb. Stadgarna ska då definera föreningens namn, syfte och verksamhetsidé men framförallt vad som krävs för att bli medlem. Medlemmens rättigheter, skyldigheter och hur den demokratiska processen ska organiseras. Här råder det mycket frihet att skriva nästan vad som helst i stadgarna. Däremot är den demokratiska principen det allra viktigaste. En förening är också en så kallad juridisk person. Detta innebär att styrelsen som agerar i föreningens och framförallt medlemmarnas intresse får teckna avtal åt föreningen såsom klubblokaler, inventarier m.m. En förening kan i sin tur också bli medlem i en annan förening. Där kan det oftast krävas att stadgarna innehåller vissa formuleringar, mål och demokratiska principer som ska regleras för att man ska kunna vara medlem i en annan, med största sannolikhet större förening. Kolla exempelvis på riksidrottsförbundets hemsida. Förutom det uppenbara ska stadgarna i vart fall innehålla hur tvister ska regleras och vilka tidsfrister som gäller. Stadgarna ska vara skrivna på ett enkelt och förståeligt sätt så att var och en kan hänvisa till de reglerna ifall någon skulle ha brutit mot någon regel eller princip.

Sist men inte minst ska stadgarna tillika själva föreningen ha medlemmarnas intresse som prio ett.

Den demokratiska processen "Men det håller jag inte med om!" eller liknande får man höra. Är det dessutom en större förening som finns på sociala medier får ideella och, om föreningen har råd med detta, även anställda ibland infinna sig i en situation där personangrepp förekommer. Nåväl, ställer vi nnu den motsatta frågan: Har den personen som klagar gjort vad man har kunnat göra som medlem, nämligen vara med i den demokratiska processen och gjort sin röst hörd under årsmötet? Utifrån egen erfarenhet kan det nog sägas, förmodligen inte. Trots digitala alternativ som ger möjlighet till att delta i årsmötet oavsett vart man befinner sig i landet är deltagandet i föreningarnas årsmöten vanligtvis inte ens värt att nämna. Det finns föreningar med tusentals medlemmar där styrelsen och några få till deltar i årsmötet för att hålla den demokratiska processen igång. Om styrelsen består av 5 personer i en förening med över 5000 medlemmar räcker det om endast styrelsen är närvarande och röstar på sig själv exempelvis. Det låter förstås som ett krasst exempelv men det förekommer vanligare än vad man kan tro när man prata om demokrati och medbestämmandeför föreningens medlemmar. Det är därför viktigt att detla i årsmötet även om man bara vill vara en ordinarie medlem, betala sin medlemsavgift och inget mer.

Att arbeta inom en ideell förening Oavsett om man är ideell eller anställd så finns det vissa saker som en ideell förening inte ska se förbi. Om det krävs en försäkring, exempelvis ansvarsförsäkring för styrelsen, eller annan försäkring så ska den tecknas och styrelsen ansvara för det att en sådan försäkring tecknas. Att vara anställd i en ideell förening kan i många fall vara det bästa som har hänt, men det kan även problematiskt. Fackförbunden ser regelbundet att ideella föreningar betalar mindre lön än inom den privata verksamheten men kräver mer insats i och med att man arbetar för sin passion. Det finns därmed en risk att man blandar ihop sitt arbete med fritiden. Därtill kommer oftast väldigt lite kunskap om arbetsrätten och reglerna kring arbetsmiljön. Det kan vara värt att ta en paus ibland och fråga sig och sitt fackförbund (kom ihåg att det är dyrare att fråga oss eller en av våra kollgor) om den arbetssituationen man befinner sig i är hållbar eller om det skulle behövas någon form av utveckling åt rätt håll.


Vad kan Lentia hjälpa till med? Vi har varit verksamma i ideella föreningar i många år, och tack vare vår utbildning har vi också ofta fått frågor kring just stadgarna och huruvida dessa ska tolkas. Vi erbjuda hjälp med: - sätta igång en ideell förening - hjälpa som skiljeman/skiljenämnd - upprätta/tolka stadgar - tvist med förening som arbetsgivare - tvist med arbetstagare/ideell verksam person.

14 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla